Jag ångrar ingenting!

Jag har alltid tyckt att det är märkligt när människor säger att dom "inte ångrar någonting!" Uttrycket sägs oftast med eftertryck och stolthet, som att det är något bra. Men för mig är det precis tvärtom. För mig är det som att säga att man inte tar ansvar för någonting som man har gjort, mot sig själv eller mot andra. För om du inte ångrar någonting så lever du ett liv utan eftertanke, ett liv som du vägrar lära dig av, ett liv som du vägrar att ta ansvar för. Jag vågar till och med säga att om du inte ångrar någonting så är du faktiskt lite korkad, och ganska farlig. För om du inte tar ansvar för vad du har gjort, så kommer du inte att ta ansvar för vad du kommer att göra. Och människor som är ansvarslösa är livsfarliga, för sig själva och för andra.

Ånger är en känsla och det är på samma sätt som med alla känslor, du kan antingen använda känslan på ett destruktivt sätt eller på ett konstruktivt sätt. Ilska kan vara förödande om du tar ut fel saker på fel människor, men det kan vara väldigt kraftfullt om du medvetet agerar på känslan och säger ifrån om du eller någon annan behandlas respektlöst och ovärdigt. Sorg kan vara dödligt om du inte kan ta dig ur den mörka känslan och se den vackra, kärleksfulla och omtänksamma delen av sorgen. Kärlek kan vara riktigt skrämmande om kärleken övergår till beroende och besatthet istället för att vara den respektfulla, accepterande och tillåtande kraften som kärlek är.

Ånger är livsfarligt om du ångrar utan att förstå att du i den situationen gjorde ditt bästa, du gjorde det som du då klarade av då, utifrån den information som du hade tillgång till då. Ånger är livsfarligt om du slår på dig själv, ser ner på dig själv, anklagar dig själv och stannar där. Men om vi har medkänsla till oss själva, vågar se lite utifrån på situationen och försöka att förstå den, då kan vi förlåta oss för det som vi har gjort. Vi kan rätta till de misstag som vi har begått och lära oss en hel massa från det hela.

Skillnaden ligger i om du säger till dig själv att du
är en misslyckad människa eller om du har begått ett misstag.

Vi är inte misslyckade för att vi har gjort fel, det är fullt mänskligt, vi har alla gjort fel och vi kommer alla att göra massor med fler fel. Men om vi erkänner att vi har gjort fel, visar oss sårbara och tar på oss ansvaret så blir misslyckandet något annat än något mörkt och skämmigt. Det blir istället en lärdom, en utmaning, en omprövning och ett tillfälle att visa sig själv och andra respekten i att stå för vad man har gjort och för man kommer att göra. vare sig man misslyckas eller inte. Det är en tuff inlärningsprocess, men dom tuffaste kamperna är oftast dom kamper som vi växer mest av.

Det är stort och starkt och extremt modigt att ångra!
Det visar på medkänsla och empati och en jävligt stor dos av ansvar.

Ta ditt ansvar, ångra, rätta till och väx!