Alla hundrasjutton problem med känslor

I de work-shops som jag nu håller (som för övrigt är det bästa som jag har gjort) så pratar vi mycket om känslor, om vilka känslor som vi har lärt oss att vi får känna och visa, om vilka känslor som vi har lärt oss att förtrycka och förminska, och om vilka känslor som faktiskt finns och hur vi kan våga känna mer av alla dom. För jag är helt bombsäker på att vi behöver känna mer. Inte mindre som vi lär oss att göra, som dom runtomkring oss vill att vi ska göra. För vi lär oss att trycka undan, ignorera, bita ihop. För, fan vad jobbigt det är med känslor. Både våra egna känslor och andras känslor. Så istället för att känna dom så vi säger "äh, skit i det där" eller "det blir bättre snart", både till oss själva och till varandra.

Såklart ger jag mig ut på väldigt djupt vatten när jag säger att vi ska känna mer, för det finns en hel massa problem med allt det som har med känslor att göra. 

För det första så säger jag att jag är bombsäker på att vi behöver känna mer. Samtidigt som dom flesta andra och nästan allt annat säger åt oss att känna mindre. Vi ska köpa mer, resa mer, äta mer, göra mer, springa bort från oss själva mer. Allt för att känna mindre. Så jag går emot det som vi hela tiden lär oss av det samhället, kulturen, som vi lever i. Jag säger tvärtom. Köp mindre och känn mer.

Samtidigt varnar jag ofta för dom som säger att dom är bombsäkra på något. För oftast är det ju dom som är bombsäkra som faktiskt vet minst. Och den största kunskapen är att ju mer man vet desto mindre förstår man att man inte vet. Ju mer vi lär oss desto mer finns det att lära. Men det är en helt annan diskussion. Här vill jag ändå påstå att jag är bombsäker på att vi behöver känna mer, om vi vill leva mer. Alltså om vi vill ha ett rikare, ett riktigare liv, ett ärligare liv. Ett liv som inte bara lunkar på på en väg som går rakt och fint men som är oerhört tråkig och som ofta kan kännas lite meningslös. 

För det andra så har vi ju lärt oss att vara i stort sett livrädda för känslor. Inte bara för läskiga och obekväma känslor. Även för härliga känslor. För vi får inte dansa för livligt, skratta för högt, säga att just nu är livet fantastiskt. Vi får inte drömma och bubbla av idéer, testa nya saker och försöka finna oss själva. För då är vi förmer. Då är vi uppe i det blå. Då förstår vi inte att livet inte är så jävla lätt. 

Och när vi känner den där härliga kärleken som värmer hela vår kropp när vi ser på hen som vi älskar så slår vi snabbt bort den underbara känslan och ersätter den med en rädsla större än all den kärleken. En rädsla som säger att "nä, nu är det för bra, något kommer att hända". Och så tänker vi på hur jobbigt det kommer vara när hen försvinner (när, inte om) för det är en sak som vi är säkra på...att allt som är bra försvinner. Allt det som är fantastiskt och fint är bara något som är flyktigt och fånigt. Det har vi minsann lärt oss. Så istället för att njuta så förminskar vi även allt det härliga.

För det tredje så vet vi knappt något om känslor. Vad är känslor. Varför har vi känslor. Vad vill känslorna oss. Varför försvinner dom inte när vi försöker förtränga dom. Varför blir jag arg när jag egentligen är rädd. Varför skrattar jag när jag förminskas. Varför blir jag avtrubbad när jag är ledsen. Och ledsen när jag egentligen är ärg?

För det fjärde och det femte och det hundrasjuttonde... För känslor är ett stort ämne. Typ bland det största, vad jag vet. Och som sagt, ju mer man vet desto mer förstår man att man inte vet. Ju mer jag lär mig om känslor, känslor överlag, både mina känslor och andras känslor, desto större blir det här ämnet. Och ju större det blir ju mer vill jag lära mig. För jag är inte rädd för känslorna längre. Eller jo, jag är skitskraj, men jag möter dom ändå, för jag vet att det är just när vi gör det som skrämmer oss (men som vi innerst inne vet är bra för oss) som vi växer, det är då vi blir modigare och starkare, och känsligare. Så jag vill ha mer! 

Och jag vill att hela mitt liv ska bli mer! Mer av allt det som gör att livet blir riktigare och ärligare...mer av det som gör att vi blir mer.

Inte mer av det som gör oss mindre. Inte mer av det som gör oss tyngre. Inte mer saker och snygga kläder, kvadratmeter och hyllmeter. Inte mer undanstoppade känslor som väger så mycket att bära på.

Jag vill ha mer känslor, inte mindre. Jag vill veta mer, inte mindre. Jag vill känna mer, inte mindre...

Jag vill ha mer av livet. Livet som är jag, och som är du, och alla andra! 

Jag vill veta mer om dig. Jag vill veta allt om dig. 

Lära känna dig. Lära känna mig.

Lära mig känna, känslor! 

Vill du också lära känna dig mer? Kom på en av mina workshops, eller boka in ett privat samtal och sätt igång redan nu. Det blir spännande! Hör av dig <3