Att älska eller att beundra

-
Jag älskar choklad. Jag älskar inredning. Jag älskar Niki & The Dove. Jag älskar din nya kappa. Jag älskar den där serien. Jag älskar Oprah. Jag älskar ostmackor. Jag älskar att bada. Jag älskar att dricka vin. Jag älskar hundar.

Jag älskar dig...

Att älska är att se, på riktigt se. Att bli sedd. På riktigt sedd. Sedd för den du är på riktigt, innerst inne, bakom alla fasader som byggts upp för att passa in och bli bekräftad. Sedd bakom alla fasader som vi försöker upprätthålla för att vi tror att det är det vi behöver göra för att bli älskade. När det är precis tvärtom. Fasaderna vi bygger upp poleras och beundras. Men det är inte fasaderna som vi älskar. Vi kan beundra fasaderna men vi kan inte älska dom, för dom är inte äkta. Vi kan bli beundrade för våra tjusiga fasader, men vi kan inte bli älskade eftersom det endast är det som finns där bakom som kan älskas. Det riktiga är det som på riktigt kan älskas.

Om du inte vågar visa den du verkligen är för den du vill älska, dig själv eller någon annan, så kommer du aldrig att känna dig älskad, och du kommer aldrig att kunna älska, på riktigt älska.
Och är det inte det som vi alla innerst inne längtar som allra mest efter, att älska och att älskas.

Den gamla klyschan "du kan inte älska någon annan förrän du älskar dig själv" är en klyscha för att den stämmer. Men vi har inte lärt oss innerbörden av att älska, så vi kan inte förstå vad som verkligen menas. Vi slösar med ordet älska och använder det i sammanhang som gör att den verkliga betydelsen suddas ut och glöms bort.
Att älska är att se, på riktigt se.
Du kan inte se någon annan om du inte kan se dig själv.

Jag tycker det är jättegott med choklad. Jag är intresserad av inredning. Jag blir berörd när jag lyssnar på Niki & The Dove. Jag tycker din nya kappa är skitsnygg. Jag blir fascinerad av den där serien. Jag beundrar verkligen Oprah. Det godaste jag vet är ostmackor. Att bada ger mig kraft och energi. Vin (i lagom mängd) gör livet lite roligare.
Jag älskar nog faktiskt hundar, för det är som att jag ser in i deras själ när jag ser dom i ögonen, dom är så öppna och ärliga så jag kan inget annat än att älska dom.

Jag älskar mig...
Jag älskar dig...
Jag älskar oss!

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Alla hundrasjutton problem med känslor

-
I de work-shops som jag nu håller (som för övrigt är det bästa som jag har gjort) så pratar vi mycket om känslor, om vilka känslor som vi har lärt oss att vi får känna och visa, om vilka känslor som vi har lärt oss att förtrycka och förminska, och om vilka känslor som faktiskt finns och hur vi kan våga känna mer av alla dom. För jag är helt bombsäker på att vi behöver känna mer. Inte mindre som vi lär oss att göra, som dom runtomkring oss vill att vi ska göra. För vi lär oss att trycka undan, ignorera, bita ihop. För, fan vad jobbigt det är med känslor. Både våra egna känslor och andras känslor. Så istället för att känna dom så vi säger "äh, skit i det där" eller "det blir bättre snart", både till oss själva och till varandra. Såklart ger jag mig ut på väldigt djupt vatten när jag säger att vi ska känna mer, för det finns en hel massa problem med allt det som har med känslor att göra.  För det första så säger jag att jag är bombsäker på att vi behöver känna
Läs mer

Lyssnar ni på varandra, eller hör ni det som ni tror att ni hör?

-
Vi hör så lite som ca 20% av vad någon annan faktiskt säger till oss. Ungefär 80% av det som vi hör påverkas av våra fördomar, förväntningar, och erfarenheter.  Det är alltså inte så konstigt att vi så ofta pratar förbi varandra, att det känns som att vi inte når fram, misstolkas och missuppfattas, för det är ju sant. Vi missförstår varandra till 80%. Det är ju helt galet!  Jag skulle nog dessutom våga säga att om vi är upprörda, frustrerade, stressade, ledsna, arga, trötta eller rädda, så är vi nog uppe på ca 95% missförstånd. För när vi är i obalans så gungar det ju redan och då är det ännu svårare att hålla kurs i båten när det svajjar till. Det är som att det kommer kastvindar i det redan stormiga vädret, och eftersom överlevnadsinstinkten redan har vårt "fight or flight-mode" påkopplat så slåss vi snabbare och hårdare när det blåser till. Och då blir det ju såklart ännu svårare att höra vad den andre faktiskt säger.  För ju mer stressad hjärnan är desto sna
Läs mer

låt oss vara riktiga för varandra

-
Nu orkar jag inte vara tyst längre. Jag orkar inte att vi inte kan prata om sorger och helveten som vi går igenom. Nu när jag har blivit stark och kan se på åren som har varit, så vet jag inte vad som har varit värst, att bli våldtagen eller livet i ensamheten efteråt… Här kan ni läsa min första text om detta, och ni får gärna sprida den vidare. Dela gärna detta så att vi tillsammans kan hjälpa varandra att ta oss igenom livets alla uppförsbackar. Min högsta önskan är att vi vågar prata mer med varandra så att vi slipper vara ledsna själva! Jag behöver berätta det här för er som är mig nära men som inte vet om det. För det känns som att jag döljer något, och jag måste få leva ett ärligt liv nu. Jag behöver berätta det här för er som är mig nära och som faktiskt vet, för vi pratar aldrig om det. Och jag behöver berätta det här för er som egentligen inte behöver veta det här om mig, men som kanske kommer att uppleva något liknande. Förhoppningsvis kan detta hjälpa er och era
Läs mer