Antingen eller...
Jag vet inte om det är Einstein som sagt det här, eller om
någon ens har sagt det här, för citat är inte alltid rätt citerade eller har
rätt avsändare, men när det gäller härliga livspeppar så tycker inte jag att det spelar så stor roll om det är Einstein som sagt det eller inte. Däremot
så får det ju bättre genomslagskraft om vi tror att ett geni som
Einstein har sagt det, än om det var Thomas i Boden som sa det. Jag menar, en
vit lögn kan ibland faktiskt vara att föredra.
Hur som så är det ett väldigt fint citat, om man nu väljer
att se livet som ett mirakel i sig. Annars är det nog ett ganska så
provocerande citat. Som att om man inte väljer att se allt som ett mirakel så
har man ju underförstått hamnat i den tråkiga och bittra och förlorande gruppen, och det vill man ju inte.
Och sen så stämmer det ju faktiskt inte överhuvudtaget. Livet är inte så
svart eller vitt som vi ofta försöker få det att framstå. Vi försöker alltid
sätta in allt i antingen eller, antingen är man glad eller ledsen, rolig eller
tråkig, eller så är något fint eller fult, bra eller dåligt, gott eller äckligt. Men egentligen är ju det mesta
mittemellan eller både och, ibland och ibland inte, och oftast faktiskt allt på
samma gång.
Jag är ju lång, oftast, men när jag är i Tyskland så är jag ganska
så mittemellan, och när jag hänger med min kompis Michael Bolton (ja, alltså
inte sångaren utan en kompis från Australien) som är 213cm så är jag ju
faktiskt kort. Jag är lång och kort och allt på samma gång.
Och även om jag faktiskt tycker att allt är ett mirakel,
eller kanske inte allt, inte ett mirakel, men i alla fall väldigt
häpnadsväckande, så går jag ju inte omkring och häpnas över allt som händer och
tänker wow och herregu hela tiden. Fast att jag kanske gör det oftare än andra.
Hursom, det jag vill komma fram till är att när vi sätter
antingen eller mellan att något är något eller att något är inget, så målar vi
in oss i ett hörn, vi lämnar inte rum för gråzoner och möjligheter. Det blir
som den gamla leken ”pest eller kolera” där man var tvungen att välja mellan
två sjukt ohärliga alternativ, tex vad skulle du välja ”att ha ett hål istället
för en kind, eller att ha ett stort hakkors tatuerat i pannan”. Men jag vill ju
inte ha något av det! Men du måste välja!
Jag vill inte behöva välja att antingen se livet som ett ständigt
mirakel eller som om inte ett endaste mirakel någonsin existerat. Jag vill ha
möjligheten att ibland häpnas över allt magiskt som händer, men jag vill också
ha möjligheten att sura ut på allt och tycka att livet är ett jävla skämt. Ibland
vill jag välja att se allt det vackra och att se det fina i det fula och
lärdomar i motgångar. Och ibland vill jag få välja att skrika åt idioter och
säga åt den jobbiga ungen att hålla käften och sura ut på dålig service och
klaga på det här jävla vädret vi har i det här landet. Även fast jag egentligen
förstår att idioten faktiskt mår riktigt pissigt annars skulle hen inte bete
sig så illa. Även fast jag egentligen förstår att ungen bara behöver få kärlek
och värme och uppmärksamhet, och kanske springa av sig lite energi. Även fast jag
egentligen förstår att servitören förmodligen har en riktigt dålig dag och att kocken i köket är ett svin. Även
fast jag älskar det här landet och alla dess olika väder.
Jag vill inte behöva välja mellan det ena och det andra, när
det finns så många möjligheter däremellan, när det ibland är det ena och ibland
det andra och ibland allt på samma gång.
Och ibland ingenting av det.
Kommentarer
Skicka en kommentar